Grammofonarkivet Namninsamling

Svenska folkets röst

Namninsamlingen fortsätter 2024!

Grammofonarkivet måste få arkivstatus och säkras för framtiden.

Sveriges Radios Grammofonarkiv i Stockholm har en av världens största och finaste musiksamlingar. Det är Sveriges största musikskatt och har till skillnad från Kungliga Bibliotekets samlingar också ett internationellt innehåll. Arkivet är finansierat av svenska folket. Besparingar inom arkivverksamheten har pågått sedan 2007. Men årsskiftet 2013/2014 sparade public servicebolagen - Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion rejält för att få loss pengar till annan verksamhet, vilket har inneburit stora och kortsiktiga nedskärningar i arkiven.

Digitaliseringen av CD-samlingen motiverade inte alla de åtgärder som genomfördes, vilket bolagen hävdade. Nedskärningarna var så drastiska att man kan säga att Grammofonarkivet lades ner i sin dåvarande form.

Samlingarna finns kvar än så länge. Verksamheten fortsätter och idag nästan uteslutande digitalt. De äldre stora samlingarna med främst vinyler och stenkakor används knappt. Det finns fortfarande inget arkivperspektiv på en rad punkter. Grammofonarkivet skulle kunna vara i en annan regi, men tillgängligt för public service.

Ansvariga beslutsfattare på politiskt håll och inom Sveriges Radio hanterar inte Grammofonarkivet som ett arkiv och med ett långsiktigt perspektiv. Inriktningen har nu från Sveriges Radios ledning stärkts till att enbart att vara ett produktionsstöd d v s ett arbetsverktyg, ”eftersom SR saknar ett arkivuppdrag”. I uppdraget för Riksarkivets tillsynsenhet ingår endast offentliga arkiv. Public service är en stiftelse och Sveriges Radio äger Grammofonarkivet och med sin egendom gör man som man vill. Sveriges Radio undanhåller att det är en kulturskatt av riksintresse. På Sveriges Radios hemsidor finns t ex inte ens information till allmänheten om Grammofonarkivet. Vilken institution idag saknar en hemsida?

Våra politiker bör åtminstone ge ett uppdrag för Grammofonarkivet precis som man gör för Berwaldhallens verksamhet och Radiosymfonikerna, men i public servicepropositionerna genom åren förstår man att politikerna inte vill lägga sig i vad public service gör och att de litar på att koncernen tar hand om sina arkiv. Det får framförallt inte kosta pengar ur statskassan.

Namninsamlingens syfte är att uppmärksamma Grammofonarkivets status som nationell kulturskatt och att den måste omhändertas som en sådan. Tillgängligheten bör utvidgas så långt upphovsrätten medger. Sverige är det land som exporterar mest musik i västvärlden efter USA och Storbritannien. Den unika musiksamlingen måste finansieras och utvecklas istället för att utarmas.

Namninsamlingen kommer med jämna mellanrum att skickas till beslutsfattande inom Public service, till politiker och till media.

Namninsamlingen kommer att fortsätta till dess beslutsfattande inom Public service och politiker tar sitt ansvar.

Vi måste bli riktigt många! Hjälp därför till att sprida namninsamlingen till alla dina musikintresserade kontakter via e-post och sociala medier!

Skriv gärna på längst ner på sidan.

Namninsamlingen startade hösten 2013 och är nu förmodligen den största i svensk kulturhistoria.

Vill du veta mer?

År 1928 anställdes den första personen, Irma Vanner, för att ta hand om de skivor som börjat samlas på hög sedan radiosändningarna startade i Sverige 1925. Grammofonarkivet har sedan dess hanterats och fungerat som ett arkiv ända in på 2000-talet då besparingar påbörjades som med tiden kom att bli allt mer drastiska. År 2018 fyllde Grammofonarkivet 90 år, men det fick inte ens uppmärksammas internt. Ämnet är uppenbarligen känsligt.

2024-05-13 Public service -kommitténs betänkande presenteras. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/05/sou-202434/

Betänkandet är underlag för public servicepropositionen som Riksdagen ska rösta om och som i sin tur kommer att ligga till grund för public servicebolagens sändningstillstånd från 2026 -2033. Nu har 150 remissinstanser 3 månader på sig att lämna synpunkter.

Politiker vill minska public service budget under tillståndsperioden, trots stora kostnadsökningar för bolagen och då främst till följd av det förvärrade säkerhetsläget i omvärlden. Det kommer att innebära årliga besparingar och drabba arkiven hårdast. Arkiven har lägst prioritet inom SR.

Vi konstaterar att SVT:s arkiv, rekvisita -och unika klädsamlingar nämns specifikt, Då i synnerhet filmmaterial. SR:s arkiv och bibliotek nämns endast i allmänna ordalag. Grammofonarkivet med sin världsunika musiksamling och Radioarkivet med historiskt programmaterial, samt det unika Musikbiblioteket namnges inte ens. Sammantaget konstaterar kommittén att det inte ligger i deras uppdrag att överväga om det bör ställas upp särskilda villkor när det gäller public service -bolagens ansvar för att bevara sina arkiv. Även om texten har skärpts en smula jämfört med tidigare propositioner finns inte mycket att hoppas på.

Läs debattartikeln i SvD från 2013-07-02: http://www.svd.se/kultur/kulturdebatt/kortsiktiga-besparingar-hot-mot-grammofonarkivet_8311446.svd

Lyssna på den nedkortade versionen av P2-dokumentären om Grammofonarkivet från 2013-08-25. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/232721?programid=4112

20140514: Pressmeddelande, Grammofonarkivet kan bli ett världsminne: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/3557424.svd

2014-2017: Sveriges Radios ledning förhöll sig passiv till medarbetares ansökan till Unescos Världsminnesprogram (Memory of the World). En intern utredning med för-och nackdelar för SR om Grammofonarkivet skulle bli ett Världsminne utlovades av ledningen. SR skulle sedan återkomma med besked till den svenska kommittén för Unescos Världsminnesprogram huruvida intresse fanns för att gå vidare i processen med en inventering av Grammofonarkivet, men SR höll en låg profil under behandlingstiden och hörde aldrig av sig.

Hösten 2016: Tusentals CD-skivor slängdes. Telefonväxeln behövde nya lokaler och yta skulle frigöras i Grammofonarkivet för ändamålet. Då slängdes (!) tusentals CD-skivor av de interna utlåningsexemplarens dubbletter. Fina utgåvor och CD-boxar kastades diskret och utan urskiljning i en container. Man hade kunnat göra något betydligt bättre. All musik finns faktiskt inte tillgänglig på streamingtjänster och i synnerhet inte informationen i konvoluten. Skivorna hade kunnat skänkas och vara till nytta i andra sammanhang, t ex forskning, skolor och bibliotek.

Hösten 2019: Grammofonarkivets personal varslas igen. Samtliga 10 medarbetare som blev kvar efter de stora nedskärningarna vid årsskiftet 2013/2014 varslades. Sveriges Radio utlyste nya, men hälften så många tjänster och vägrade att ta över dåvarande personal från dotterbolaget SRF i en verksamhetsövergång. Mångårig erfarenhet, arkivariemeriter och teknisk kompetens för digitalisering och avspelning av äldre ljudbärare efterfrågades inte. Det tar många år att lära sig hur Grammofonarkivet är uppbyggt och ska skötas. Till sist anställdes 4 av de uppsagda medarbetarna och 1 medarbetare externt, men ingen med ljudteknisk kompetens.

Hösten 2019: Public servicepropositionen. Riksdagen har godkänt public servicepropositionen som ligger till grund för sändningstillståndet 2020-2025. Public service slipper fortfarande ett nationellt ansvar för sina arkiv i punkten 7.2.3 på sidan 65 som avser arkiven. Avsnittets inledning är helt i linje med Sveriges Radios ambitioner:

7.2.3 Tillgängliggörande av arkiven Regeringens bedömning: Programföretagen bör även i fortsättningen göra sina arkiv tillgängliga utifrån respektive uppdrag och vad som anses vara publicistiskt motiverat.

December 2019: Arkivutredningen presenteras https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/12/sou-201958/

Regeringens omfattande arkivutredning är över 650 sidor. I första hand behandlas de statliga arkiven Kungliga Biblioteket, Riksarkivet och Musikverket, men även Filminstitutet (stiftelse). Texten läggs också ut för alla slags arkiv i landet. Public service’ arkiv (stiftelse) behandlas mycket lite och utan fördjupning.

Hösten 2021: Grammofonarkivet uppmärksammas i media Namninsamlingen tog plötsligt fart i sociala medier och Grammofonarkivet uppmärksammades i några tidningsartiklar. Sveriges Radio gjorde uttalanden. En del påståenden är direkt felaktiga. Det bör understrykas att ämnet är mycket komplext och svårt för journalister att greppa. Tydligen även för SR:s ledning. Det finns inte utrymme att bemöta allt på denna sida. Grammofonarkivet har fortfarande inte arkivstatus. Verksamheten är helt inriktad på att vara ett produktionsstöd för public servicebolagen.